Katarina Gospic har svaret på varför du beter dig som en idiot

Katarina Gospic

Idag läste jag en väldigt intressant intervju i DN med Katarina Gospic, hjärnforskare. Människan är född 1984 och redan hjärnforskare, bara en sån sak. Citaten i inlägget är från artikeln i DN.

Varför kan vissa inte bete sig på nätet?

Hon tar upp en massa olika situationer där vi beter oss på olika sätt och förklarar det på ett enkelt och pedagogiskt sätt, ofta med musikreferenser. När det gäller frågan varför vissa människor inte kan bete sig på nätet svarar hon:

– Jag skulle säga att den största orsaken är att det inte finns någon konsekvens. Vi människor är ögontjänare och vill bli accepterade av vår sociala grupp, vilken den än är. På nätet kan vi gömma oss bakom våra datorskärmar och då tar hästen över. Om jag hotade dig här på fiket och sa något jättefult skulle du undra vad jag höll på med men bakom skärmen finns ingen konsekvens. Det är bara att låta hästen skena.

På följdfrågan om vad kan vi göra åt det svarar hon:

– Rättsväsendet måste vara aktivt på nätet om vi vill att folk ska rätta sig. Vi behöver straff, fängelse eller böter. Annars kanske jag mår jättebra, åtminstone i stunden, av att trycka ned dig och säga elaka saker, för att jag själv har en massa problem. Att bete sig illa blir det bästa valet – om vi inte kan öka obehaget. Människan är väldigt formbar på det sättet och det är därför ännu viktigare att förstå hur hjärnan fungerar, så att vi kan styra oss själva åt rätt håll.

Grupptryck

På frågan om grupptryck och varför vi så gärna gör och tycker som den sociala grupp vi tillhör säger hon:

– Våra gamla hjärnor är problemet, berättar Katarina Gospic. Det handlar om grupptryck och att vi får en stor belöningssignal när vi bekräftar varandra. Alltså: om andra säger att något är bra så tenderar vi att hålla med eftersom det ger störst belöningssignal. Det evolutionära perspektivet spelar in, man klarade sig inte om man var ensam på, som hon säger, savannen. Det gör att det ibland har ett större värde att hålla ihop gruppen än att gå emot den. Om du ligger i en hjärnscanner och lyssnar på en låt som du tycker är dålig, men som andra i ditt sociala sammanhang tycker är jättebra, så aktiveras belöningsstrukturen i hjärnan, striatum, så snart du bekräftar gruppen. Allt är status, prestige och hierarkier. Om du är störst, bäst och vackrast så får du para dig mer. Då får du fler barn, som – enligt biologin – är meningen med livet.

Det hon säger om grupptryck, att vilja bli socialt accepterad, att vara ögontjänare etc pratar man även om inom t ex socialpsykologin där just grupper och deras mekanismer avhandlas.

Hur kan vi undvika att hamna i det här förlegade synsättet?

På frågan hur vi kan undvika att hamna i det här förlegade sättet att se på världen svarar hon att du kan välja att gå med eller emot.

– Om man säger emot gruppen så kommer amygdala aktiveras, som genererar fly eller fäkta-responsen, förklarar Katarina Gospic. Vi vill alltid välja det alternativ som ger mest belöning och ger minst bestraffning eller obehag. Min upplevelse är att den här typen av mönster finns på väldigt många platser i samhället, oavsett om man pratar akademi eller politik.

Intervjun hittar ni här: http://fokus.dn.se/hjarnforskaren

Böcker skrivna av Katarina Gospic

Den sociala hjärnan: http://www.bokus.com/bok/9789173376341/den-sociala-hjarnan/
Välj rätt! – en guide till bra beslut: http://www.bokus.com/bok/9789173375368/valj-ratt-en-guide-till-bra-beslut
Neuroledarskap : effektivt ledarskap byggt på hjärnforskning och beprövade metoder: http://www.bokus.com/bok/9789127142619/neuroledarskap-effektivt-ledarskap-byggt-pa-hjarnforskning-och-beprovade-metoder

Kommentarer